— Hvad jag ämnar göra, rör icke ens Dörings person. Jag vill endast frånrycka honom den han älskar.
— Ingenting annat? Jag tror er och lofvar att skaffa er en sådan man.
— En man, som lyder mig. Välan, jag kan då öfverlemna depescherna till er i så många personers närvaro, som ni anser nödigt. Jag har en vän med mig.
Adlerstjerna öppnade den dörr, hvarigenom han inkommit, och en man, klädd i svensk drabantuniform, inträdde. Det var Netherwood, som från Sverige kommit med depescherna till Adlerstjerna.
Då Vincent i detsamma äfven uppslog en sidodörr, syntes en annan, för Adlerstjerna främmande man derinne.
Med ena handen stödd mot ett bord, höll denne en bössa i den andra, under det att han med tillbakalutadt hufvud stirrade mot taket.
Dörrens öppnande förändrade icke hans ställning.
Mannens ansigte var friskt och kraftfullt. Håret, skägget och mustacherna hade glänsande svart färg. En mörk och dyster eld brann i hans blick. Hufvudet betäcktes af en gul spetshatt, omgifven af röda och blåa band, hvilka i rosetter hängde ned på axlarna. Västen var brun, med ljusröda snodder kring halsen och blåa broderier på framstycket, slutande nedtill i ett bälte af skinn. Jackan var grön, med röda och hvita band, tvinnade om hvarandra i sömmarne. Blåa knäbyxor och sandaler, fastbundna omkring ben och vador med symmetriskt lindade gula band, fulländade drägten. En brun kappa låg framför honom, vårdslöst kastad på golfvet. Mannens hela väsende uttryckte mod och beslutsamhet.
— Nu till depescherna, erinrade åter Vincent.
Adlerstjerna öfverlemnade dem också utan alla vidare yttranden, och Vincent genomsåg dem med ett intresse, som allt efter innehållets vigt förändrade uttrycket i hans ansigte.
— Öfverlemnar ni således denna affär åt mig, frågade han, när han slutat läsningen.
— Med depescherna har jag också lagt saken i edra händer, öfvertygad att ni bättre än jag förstår att sköta den.
— Var trygg! Affären är i goda händer. Jag skall visa er något, se här.
Och han räckte honom en skrifvelse, i hvilken Adlerstjerna med förvåning såg en afskrift af sin egen depesch.
— Huru skall jag kunna förklara den der afskriften?
— Lika mycket. Redan för fyra dagar sedan låg den i min hand. Vill ni se mera?
Och han visade honom derpå en ny skrifvelse.
— Det är en ordres, en ordres att arrestera Abbe d'Heral och Vignes i Düsseldorf[1].
- ↑ Se Frans Piranesis bref till general Acton, pag. 44 och 45.
