— Ger ni mig rättighet att fördubbla pensionssumman?
— Hertig!
— Bifaller ni min önskan att inköpa en landtegendom åt er?
Fröken Rudensköld gömde sitt ansigte i sina händer.
— Tillåter ni mig att få förvandla en fläck af jorden till ett paradis åt er?
— Allsmägtiga försyn!
— Endast er kärlek kan försona ert brott.
Utan att svara lade hon blott handen på sitt bröst.
— Ni ville icke, jag sade er att ni skulle.
Långsamt reste sig fröken Rudensköld upp. Alla det varma hjertats tjusande illusioner hade på en gång vikit ifrån henne. Måhända var det likväl mindre fasan för det brott, hvarför hertigen beskylde henne, än för det han föreslog, som i detta ögonblick inverkade på henne.
Men de försvunna illusionernas ljufva välde efterträddes icke af stormande häftighet eller misströstande förtviflan. Hon förblef icke blott lugn, hon blef kall.
— Svara mig, min fröken!
— Jag har redan svarat, ers höghet.
— Ni vägrar ännu?
— Lemna mig, ers höghet.
— Hvad vill ni dermed säga?
Hertigen blickade mer förvånad än någonsin på henne.
— Om jag begått något brott mot samhället och styrelsen, må lagen bestraffa det. Jag vädjar hellre till Sveriges lag än till er nåd.
— Ni hånar min magt. Vid himmelen, frukta likväl för den!
— Jag fruktar för ingenting, ers höghet, ty jag fruktar icke mera för min egen svaghet.
— Ni har erkänt ert brott, ni har bedt mig om nåd.
— Det var ett ögonblicks svaghet, som jag nu ångrar.
— Edra handlingar anklaga er.
— Mina handlingar skola bevisa min oskuld.
Hertigen greps af ett raseri, som beröfvade honom förmågan att längre beherska sig.
— Pligtförgätna, utropade han, under det han vredgad sönderref pensionsbrefvet och trampade det under sina fötter. Då solen nästa gång går upp, skall ni endast sparsamt få se dess strålar genom fängelsefönstret.
Hertigen fattade det lilla sybordet och skakade det fram och tillbaka.
— Vanmägtiga, tillropade han henne, ni skall ångra er, jag svär det.
I förskräckelsen för den hotande rörelsen flög ett utrop af rädsla från fröken Rudenskölds läppar. Hertigen föreföll henna nära nog vansinnig.
