fylda rymden, så afspeglar också åter det böljande hafvet i sitt icke mindre mägtigt tilltalande lugn himmelen med sitt allt upplysande och värmande solljus.
Barmhertighet finnes då öfverallt.
Under revolutionens fortgång var slägtet ett sådant der upproriskt verldshaf.
Någon skonsamhet fans icke.
Från verldshistorisk synpunkt sedd, efter att snart nog ett helt århundrade förgått, träder omdömet också i allt väsentligt på dess sida.
Våra ädlaste historieförfattare hafva redan äfven gjort det.
Liksom en stark ström med egna vågor går, för att så uttrycka oss, på dess bottendjup en ny, för slägtena mer tillfredsställande och välsignelsebringande flod af omedelbara, enkla och naturliga rättsbegrepp fram, flödande ur häfdernas renaste kållådra, mensklighetens till sjelfmedvetande uppenbarade hjerta.
De styggelser och lidelser, den förvirring och det vanvett, som till slägtets förnedring deremot gåfvo händelserna ett så dystert skaplynne, voro väl väsentligast endast de lössläppta stormarnas, den fullkomliga upplösningens, den helt och hållet upprifna samhällsordningens oberäkneliga verk.
Huru djupt man derför än må beklaga, javäl! till och med afsky alla de ohyggligheter, hvarpå revolutionen var så rik, kan man likväl icke undgå att beakta och akta det höga, i sjelfva verldshändelsen sig uppenbarande, försynens mägtigt ledande finger.
För öfrigt kan man i revolutionen väl se en våldsam tvekamp på lif och död emellan en gammal och en ny tid, så motsatta hvarandra, att afgörandet dem emellan ovilkorligen kräfde den enes eller andres undergång. Och under antagande, att den gamla tiden gått segrande ur tvekampen hade den blodiga straffdomen säkerligen icke blifvit mindre grym och fruktansvärd, än den blef nu, då den nya tiden triumferade.
De hemliga ordnarne, sällskapen eller klubbarne började genast med revolutionens första rörelser sitt arbete. På samma gång de inlade sina afsigter i den, gåfvo de den äfven ledning och eftertryck. De, som höllo sina sammankomster i det vid St. Honorégatan upphäfda Jakobinerklostret, antogo namnet jakobiner: på samma sätt antogo äfven andra klubbar namn efter de upphäfda kyrkor eller kloster, hvarest de sammanträdde, som feuillanter, cordelierer o. s. v.
Redan den 14 Juni 1789 stod pariserbefolkningens tänkesätt väpnadt mot monarkien.
Dess första knytnäfsslag af vrede i fransk jord var Bastiljens stormande och fall.
Hastigt och beslutsamt genomfördes härefter många stora och genomgripande förändringar.
Den sedermera så segrande tricoloren utvecklades bland annat vid denna tid för första gången. Den är sammansatt af staden Paris’
