Den här sidan har korrekturlästs
47
CARL GUSTAF.
Er nåd är utan like
Min Drottning — men förlåt, det än en större fins;
En nåd som, mera kär för detta hjerta…
CHRISTINA.
Prins,
Ni känner mig — Ni vet om, snar att tanksätt byta,
Jag nånsin lofvat har hvad jag mig ämnat bryta.
Nog af: då denna hand försakar sig åt Er,
Försakar hon all rätt att kunna skänkas mer.
(Hon nedstiger från thronen, fattar Delagardie och Maria Euphrosina vid handen, och förenar dem.)
Och J! som, lycklige att lyda hjertats lagar,
Med nöjets helga band förenat edra dagar;
Er sällhet nått sin höjd — men, då J njuten den,
Ach! glömmen icke bort
(med half röst till Delagardie)
en Syster,
(Till Maria.)
Och en vän!
(Ballett)
