Sida:Drottning Kristina 1.djvu/128

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

124

ryktbara smädeskriften Hertig Karls slagtarebänk. Samma år Messenius reste till Sverge, stodo dessa bägge herrar fadder åt hans äldsta son. Också vågade han sig icke in uti landet, förrän Lucia rest förut och åt honom utverkat konungens tillåtelse.

Vid ankomsten till Stockholm uppvisade han hedrande kunskapsbetyg och gjorde dessutom allt för att ställa sig in hos den tidens mägtiga. Han uppsatte ett slägtregister, hvaruti påstods, att Karl den nionde härstammade från den ryktbare Antenor i Troja. Han sammandrog i Karls anda en afhandling om orsakerna till tvisten mellan denne och Sigismund, samt öfversatte på latin och utgaf från trycket den i Linköping 1600 fällda dödsdomen öfver Sigismunds anhängare. Äfven sökte han den mägtige Erik Tegels ynnest; tillegnade en bland sina böcker åt honom, en annan åt hans hustru; uppsökte bref och handlingar til! faderns, Göran Perssons försvar[1], och skref öfver gunstlingens vapen, de tre tegelstenarna, följande vers:

Strictus calce later, trinus tostusque probatam
In regem signat in patriamque fidem
[2].

Oaktadt alla dessa Messenii bemödanden fruktade likväl Karl den nionde en dold tillgifvenhet för Sigismund och katolska läran. För att lugna dessa farhågor aflade Messenius trohetsed mot konung Karl, och utfästade sig dervid att aldrig mer hafva gemenskap med katolikerna eller med de polska Wasarna. Tillika utgaf han tvänne serskilda skrifter, i hvilka han mot jesuiterna framkastade hårda beskyllningar och bitta ord. Den ena har rimmad titel så lydande:

Retorsjon och gensvars-skrift
Emot den lögn och skamlig dikt,
Som Lucifer med sitt samfund
Hafver utsändt af helvetsgrund,

  1. Enligt uppgifter af Tegel.
  2. Tegelstenarne tre, eldhärdade, fasta, beteckna
    Pröfvad trohet emot konung och fädernesland.