Sida:Drottning Kristina 1.djvu/238

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

234

egen trosförändring. Året derpå berättades, att hennes slägtinge, landtgrefven Fredrik af Hessen Eschwege, ämnade öfvergå till katolska bekännelsen. Kristina skref till honom följande rader. Ryktet om eder tillämnade trosförändring har hos edra slägtingar gifvit anledning till ofördelaktiga omdömen. Det tillhör mig ej att afhandla de olika bekännelsernas olika värde. Jag lemnar åt de lärda att i oupphörliga tvister derom sönderslita hvarandra. Jag vill taga saken endast från ärans sida. Kan ni vara okunnig om deras lott, som öfvergå från en lära till en annan? den lotten nämligen, att hatas af dem, de öfvergifva, föraktas af dem, till hvilka de öfvergå, samt att derjemnte förlora det anseende för ståndaktighet, hvilket en furstelig person så väl behöfver? Jag ber eder undvika en handling, som ej kan göras om, och som skall för eder återstående lifstid medföra oupphörliga samvetsqval o. s. v. Detta bref skrefs i Mars 1652. En månad derefter fattade hon ånyo det afgörande beslutet att sjelf öfvergå fill katolska läran.

De bref, som Macedo från Kristina fört till Rom, innefattade nämligen en underrättelse om hennes tänkesätt samt en önskan att till ytterligare beredelse erhålla tvänne katolska lärare. Man efterkom hennes begäran, och naturligtvis med glädje. Till det angelägna värfvet valdes tvänne nitiska jesuiter, Malines och Cassati, den förre lärare i teologi, den andre i matematik. I Februari 1652 kommo de till Stockholm och utgåfvo sig för vanliga resande. Som sådana besökte de äfven åtskilliga gånger hofvet; men bland svärmen af andra dervarande främlingar kunde de på länge icke finna tillfälle att gifva sig tillkänna. Kristina anade dock slutligen förhållandet. Hon passade lägenhet och frågade vid genomgången af en dörr helt oförmodadt: ären i de, som jag väntat? De jakade, och nu begynte återigen hemliga samtal och öfverläggningar; men om förloppet vid dessa möten har man likasom vid de förra icke den ringaste underrättelse mer än, att drottningen redan i April ansåg sig öfvertygad och derföre stadfästade sitt uppsåt att antaga