20
Mången, som läst förteckningen öfver alla de språk och vetenskaper, som drottning Kristina kände, har förebrått riksförmyndarne, att de fyllt hennes hufvud med en så stor massa lärdom, att hon deraf bildades mer till vetenskaps-idkare än till regent. Man har till och med flere gånger framkastat beskyllningen, att de med flit gåfvo henne en dylik uppfostran, för att draga uppmärksamheten till sådana föremål och från regeringsärenderna, hvilka sålunda skulle falla i händerna på rådet. Beskyllningen, ehuru ofta upprepad, är alldeles ogrundad, enligt hvad vi redan förut berättat.
Ty hvad riksförmyndarne läto henne lära, bestod i fransyska, tyska och latin, samt i kristendom, moral, historia, geografi och räknekonst. De latinska författare, som genomgingos, voro också prosaister, för det mesta af historiskt, innehåll såsom mest egnadt för en tillkommande regent. Det var först sedan Kristina blifvit sjelfrådande öfver sin tid, som hon med så mycken ifver kastade sig på läsningen af de latinska skalderna och inhämtade alla sina öfriga kunskaper.
Och dessa voro förvånande många. Hon hade ovanlig fallenhet för studier och fortfor ännu i många år att åt desamma egna flere timmar om dygnet. Klockan 3 om morgonarna måste Terserus infinna sig på slottet för att lära henne grekiska. Arbetet med detta språk fortsattes under ledning af Freinshemius och Vossius, och redan på andra året läste hon med utmärkt lätthet hvilken författare som häldst. Utan förberedelse öfversatte hon långa stycken ur Plato, och det på en flytande och vacker latin, och kunde dessutom ofta rätta sådana förklaringar eller gissningar, som de lärde vid mörkare ställen anfört. Inalles förstod hon tio språk, nämligen svenska, danska, tyska, holländska, engelska, fransyska, spanska, italienska, latin, grekiska samt något hebreiska och finska; de flesta hade hon lärt nästan på egen hand. Det var ej heller någon blott ordkunskap. Hon läste ifrigt samt med känsla och omdöme de förnämsta författarne på hvarje språk. Mycket af hvad Roms, Italiens och Frankrikes
