76
fortfarande blifvit enligt drottningens begäran bifallet. Någon åtgerd till framtida lindring finnes icke anförd.
Drottningens kröning hade varit länge påtänkt och ofta utsatt; första gången till 1647, sedermera till 1648 om sommaren, då man väntade mera ledighet och tillgångar[1]. Men emedan räknekammaren frampå sistnämnde år anmälde brist på medel, blef kröningen uppskjuten till 1649, då man hoppades, att freden vore afslutad, och högtidligheten således kunde firas med mer både glädje, prakt och tillgångar. Men 1649 fortforo ännu fattigdomen i statskassan och underhandlingarna i Nürnberg, hvarföre kröningen ytterligare uppsköts till sommaren 1650. Huruvida någon annan orsak bidragit till dessa uppskof, lemna vi derhän; men nu företedde sig en betydlig svårighet. Det tyckes, som rådet ämnat före kröningen aftvinga Kristina en slags konungaförsäkran, till inskränkning af hennes magt, och att fråga derom verkligen blifvit väckt[2]. Flere och trovärdiga samtida berätta, att i början af 1650 yppades mellan rådet och drottningen häftiga tvister; — att rådet vid denna tid icke företeg sitt missnöje med Kristina och i synnerhet med det enväldiga sätt, hvarpå hon ville styra landet; — att rådet, och serskildt Axel Oxenstierna sökte vid samma tid förmå henne till en annan styrelseform; att han angående kröningen gjort ett förslag[3], hvaröfver hon blifvit ganska häpen och försagd. Några närmare och bestämdare underrättelser om detta ömtåliga ämne förefinnas icke; men vid samma tid befallte drottningen, att troppar skulle hållas i beredskap med
- ↑ Rådsprot. d. 4 Mars 1647.
- ↑ Rådsprotokollerna för året 1650 äro under ifrågavarande tid ofullständiga.
- ↑ De la Gard. Joh. Ekeblads bref den 14 Mars 1650 till fadern. Fol. 1 talar äfven hemlighetsfullt om en proposition till kröningen; och år 1660 omtalas, att man ämnade till Kristinas kröning uppsätta en ny regeringsform, hvilket likväl icke gick i verkställighet. Se Tham. Bidr. till Sv. Riksd. och Reger.-formens hist. I. 20.
