skulle i tåget rida bredvid drottningens vagn, och i kyrkan öfver henne uppbära tronhimmelen.
Söndagen den 20 Oktober förrättades kröningen. Tåget gick från slottet genom de förnämsta gatorna till storkyrkan; predikan förrättades af Johannes Matthiæ, kröningen af erkebiskop Lenæus. På hemvägen åkte drottningen uti en annan serdeles präktig triumfvagn, bespänd med fyra hvita silfskodda hästar. Derefter gafs på slottet en högtidlig måltid. Nere på torget var en så kallad kröningsoxe uppsatt och gifven till spillo, hvarjemnte vin flöt ur flere springbrunnar. Folket drack, så att slagsmål uppkommo och några personer tillsatte lifvet. På qvällen gafs ett fyrverkeri, som varade till midnatt.
Andra dagen hölls äfven gästabud på slottet och vin fortfor att rinna för folkhopen; likaså tredje dagen, på hvilken ständerna aflade sin trohetsed.
Femte dagen anställde prins Karl Gustaf en högtidlighet, hvarvid förekommo flere i Sverge förut osedda uppfinningar, hvilka han medfört från Nürnberg. Först red prinsen sjelf i spetsen för sitt hoffolk, alla klädda i romerska drägter, glimmande af guld och silfver. Sedermera följde menniskor, utstyrda som skogsrån. Derefter kommo, gående af sig sjelfva, först vagnar besatta med underligt utklädda personer; sedermera ett stort berg, på hvilket sågos en hop qvinnor, sjungande och spelande; det skulle föreställa berget Parnassus med sånggudinnorna. Sist anställdes ringränning. Alltsammans varade från klockan half tio förmiddagen intill sena mörkret.
Fyra dagar derefter anställde Wittenberg stora högtidligheter, under hvilka han lät afbränna ett serdeles präktigt fyrverkeri, i form af ett slott. Elden dervid varade i fulla tre timmar.
Fem dagar derefter höll grefve Magnus sitt gästabud. På rännarebanan uppfördes allehanda skådespel af djur, vagnar, vandrande berg m. m.; och slutligen fyratio ryttare, utklädda till Amazoner, hvilka erbjödo
