280
lärda och allmänt aktade män. Kristina valde i deras ställe sin handsekreterare, presten Santini, en person, enligt sägen, full af oärlighet och laster. Tillika skickade hon till Stockholm underrättelse om sin resa samt förteckning öfver alla medföljande personer, på hvilken lista äfven den katolska presten var uppförd.
I Augusti 1666 anlände hon till Hamburg. Här mötte ett från svenska regeringen affärdadt ombud, hvilket bad henne vara välkommen till fosterlandet; men tillika berättade de nyligen stadfästade villkoren. Kristina blef förbittrad, men vidhöll sin föresats; ehuru både franska sändebudet och Holsteinska furstehofvet afrådde. Hon skickade en vid namn Stropp till Stockholm, började genom honom underhandla och pruta, och lyckades deri så till vida, att svenska regeringen på sitt ansvar eftergaf alla de af ständerna föreslagna villkoren; med undantag af det, som angick katolsk prest och gudstjenst. Man tyckes derefter hafva ansett saken å ömse sidor afgjord.
Men snart yppades en betänklig omständighet. Ofvannämnde i Kristinas tjenst varande Joakim Stropp hade på hennes förbön 1664 blifvit adlad. Åt denna man hade hon nu, eller år 1666 gifvit utom ofvannämnde också andra och hemliga uppdrag. I tvänne bref efter hvarandra af d. 15 Aug. och 1 Sept. 1666 skref hon sålunda. Jag hoppas, att svenska regeringen afslår min begäran om fri religionsöfning. Ni skall då skaffa er detta afslag skriftligt och under utresan från Sverge visa det öfverallt som prof på den närvarande styrelsens obillighet. Derjemnte skall ni beständigt tala om min kärlek till Sverge och till dess innebyggare; samt huru regeringens skenbara stränghet i afseende på trosläran är i sjelfva verket blott fruktan för min person[1] o. s. v. Detta var ett tydligt, ett ovedersägligt bevis på, att Kristina sökte uppväcka oro, kanske uppror, allt till
- ↑ Riksark. Vid rådsprot. i Maj 1666. Kristinas bref till Stropp, Hamburg, d. 15 Aug. 1666.
