fann mycket nöje i hans samtal och skrifter, och år 1647 höll han på hennes födelsedag och till hennes ära ett tal, som utmärkte sig genom lärdom, snille och beundran. Drottningen blef deraf så hänryckt, att hon jemnte en gåfva af 500 dukater kallade honom till Stockholm som hennes bokvårdare med fritt underhåll och tvåtusen riksdaler i lön; hvarförutan hon åt hans födelsestad Ulm (andra säga Worms) efterskänkte större delen af dess anpart i tyska ersättningspenningarna. Hela summan utgjorde för Ulm 120,000 och för Worms 36,840 gulden. Till drottningens ynnest bidrog måhända också den omständigheten, att Freinshemius år 1645 medelst ett snillrikt tal försvarade den just då af Kristina påskyndade Brömsebro-freden, hvilken eljest af många ansågs förhastad.
Oaktadt dessa nådebevisningar kunde Freinshemius icke i längden uthärda med svenska vintrarna, hvarföre han återvände till sitt fosterland, icke utan Kristinas saknad. Hon öfverhopade honom dock med välgerningar, deribland också tillåtelsen att få behålla hela sin lön som årsunderhåll.
Till Freinshemii efterträdare i Uppsala utnämndes af Skyttarna den redan förut inkomne strassburgaren Johan Scheffer, hvilken genom lärdom och snillegåfvor vann drottningens ynnest samt verkade mycket till ungdomens förkofran. Han var en i allo aktningsvärd man och fästade sig vid det nya fäderneslandet genom att antaga dess seder samt arbeta till främjande af dess bildning och utredande af dess häfder; i hvilka båda hänseenden han förvärfvade sig stora förtjenster. Han ansågs vara af samma slägt som den Scheffer, hvilken deltog i boktryckerikonstens uppfinnande, och är sjelf stamfader för svenska friherrliga ätten af samma namn.
HUGO GROTIUS,
den mycket ryktbare författaren, var född i Holland år 1583 och således årsbarn med Axel Oxenstierna. Han
