234
— Ja.
— Då känner jag mig lugnare. Vad befaller ers majestät nu?
— Gå tillbaka in till dig, Henriot. Jag känner mig sjuk. Jag skall gå och se till mina hundar och sedan gå till sängs.
— Ers majestät borde ha tillkallat en läkare, sade Henrik, illamåendet i dag kan vara allvarligare än ers majestät tror.
— Jag har skickat efter mäster Ambroise Paré.
— Då kan jag dra mig tillbaka med större lugn.
— Sannerligen, utbrast Karl, jag tror att av hela min släkt är du den ende som verkligen håller av mig.
— Är det ers majestäts verkliga mening?
— Ja, på min ära!
— Var då god och överlämna mig åt herr de Nancey som en person som ers majestät inte vill se i livet en månad till. Därigenom skall jag bli i stånd att hålla av er en längre tid.
— Herr de Nancey! ropade Karl.
Kaptenen för livvakten inträdde.
— Jag överlämnar den största brottslingen i hela kungariket i era händer, sade konungen. Ni ansvarar för honom med ert huvud.
Varefter Henrik med förfärad min följde herr de Nancey.
LVI.
ACTEON.
Då Karl blev ensam kände han sig förvånad över att han ännu ej sett till någon av sina två trogna — amman Madeleine och sin vinthund Actéon.
— Amman har nog gått och sjungit psalmer tillsammans med någon hugenott bland sina bekanta,
