— Ja, gör dig i ordning! tjöt Coconnas, och om du skriver upp allt vad jag kommer att säga till er, eländiga bödlar, så kommer du att få det knogigt. Skriv, skriv bara!
— Vill ni göra några avslöjanden? frågade domaren med samma lugna röst.
— Nej, visst inte, inte ett ord, dra åt helvete!
— Ni skall få tänka på saken under förberedelserna. Seså, mäster, gör i ordning herrns snörkängor.
Den orörliga gestalten vid pelaren kom nu långsamt fram till Coconnas, som vände sig emot honom för att håna honom med en grimas.
Det var mäster Caboche, staden Paris' bödel.
En smärtsam förvåning avspeglade sig i Coconnas ansikte, I stället för att tjuta och göra motstånd låg han orörlig och kunde ej slita blicken från denne bortglömde vän, som åter dök upp i ett ögonblick som detta.
Inte en muskel rördes i mäster Caboches ansikte. Han såg ut som om han aldrig sett Coconnas förrän på sträckbänken. Han placerade två bräder mellan Coconnas ben och sedan två andra bräder längs yttersidorna av benen, varefter han snurrade ihop alltsammans med det rep som han hade i handen.
Det var denna anordning som kallades för »spanska stöveln».
För den så kallade lilla tortyren drevos sex kilar in mellan bräderna, vilka pressade sönder köttet i benen allteftersom de skildes åt.
För den så kallade stora tortyren använde man tio kilar, varvid icke blott köttet utan även benpiporna krossades.
Sedan förberedelserna avslutats förde mäster Caboche in spetsen av en kil mellan de två mellersta bräderna. Därpå ställde han sig på ett knä med en
19. Drottning Margot. II.
