Sida:Drottning Margot del I 1920.djvu/103

Den här sidan har korrekturlästs
97

vargar, men på min ära, det är ofantligt mycket roligare att slå ihjäl människor.

Därpå fortsatte de tre männen sin väg.




VIII.
OFFREN.

Det hus, där amiralen bodde, låg som nämnt vid Rue de Béthisy. Det var ett stort hus bakom en borggård, som på sidorna begränsades av två flyglar. På gårdens framsida låg en port med två gallergrindar.

Då våra tre män kommit fram till ändan av Rue de Béthisy, som utgör en fortsättning till Rue des Fossés-Saint-Germain-l'Auxerrois, fingo de syn på huset, som var omringat av schweizare, soldater och beväpnade borgare. Alla hade värjor, pikar eller bössor och en del buro facklor, som kastade ett dystert och fladdrande ljussken över gatan, husväggarna och de blixtrande vapnen. Runt omkring huset och på gatorna Tirechappe, Etienne och Bertin-Poirée försiggingo fruktansvärda uppträden. Man hörde långa jämmerskrin, smattrande bösskott och då och då syntes en olycklig människa springa förbi, sårad och blödande och likt ett förföljt rådjur rusa genom massan, som i det dystra fackelskenet liknade en hop djävlar.

Coconnas, Maurevel och La Hurière, vilkas vita kors kunde urskiljas på långt håll, mottogos med välkomstrop och befunno sig snart mitt inne i den täta trängseln. Det skulle säkerligen varit omöjligt för dem att komma fram, om inte några hade känt igen Maurevel och lämnat plats för honom.