312
— Ja, svär du så mycket du vill, sade Coconnas, säg bara inte att jag har sett miste.
La Mole tvekade ett ögonblick och tryckte händerna mot sitt huvud. Respekten för kungligheten och hans svartsjuka kämpade om herraväldet inom honom. Till sist tog den senare överhand och han störtade mot dörren och började bulta på den av alla krafter samt ställde till ett oväsen som föga stod i överensstämmelse med ställets höghet.
— Vi kommer att bli arresterade, sade Coconnas, men det gör delsamma. Alltsammans är ganska lustigt. Dubbelgångare här i Louvren?
— Det vet jag inte, svarade La Mole, som nu var lika blek som sin vita plym, men jag har alltid haft lust att få se en, och som det nu yppar sig ett tillfälle skall jag göra mitt bästa för att komma ansikte mot ansikte med den här.
— Inte mig emot, sade Coconnas, men bulta inte så hårt om du inte vill skrämma bort honom!
Hur upprörd La Mole än var insåg han det riktiga i denna anmärkning och bultade mindre hårt.
XXV.
DEN KÖRSBÄRSRÖDA KAPPAN.
Coconnas hade ej misstagit sig. Den dam som hejdat mannen med den körsbärsröda kappan var verkligen drottningen av Navarra. Och bäraren av kappan var, såsom läsaren redan torde ha gissat, ingen annan än den tappre de Mouy.
Då denne kände igen drottningen av Navarra förstod han att det var något misstag, men han vågade ingenting säga av fruktan att ett utrop av Margareta skulle förråda honom. Han föredrog därför att
