maskin för praktiskt bruk. Jacquard erhöll en lifränta af 3,000 francs, som restaurationens män icke blygdes att trycka ned till 1,500.
Jacquard var emellertid nära att själf dyrt få betala den ofantliga tjänst han gjort Lyons arbetare och fabrikanter. Maskinens förundransvärda arbetsprestationer väckte hos arbetarne alltför stor undran och häpnad för att icke den farhågan skulle uppstå hos dem, att maskinen vore en fiende till handarbetet. Först trängde missnöjet som ett doft sorl till Jacquards öron, men snart skulle han allt starkare förnimma det tilltagande tumultet, ur hvilket de bittraste förbannelser öfver hans verk blott alltför tydligt klingade honom till mötes, och slutligen brast stormen lös och hotade både Jacquard och hans verk med tillintetgörelse. Man släpade ut hans maskiner på gatorna och brände upp dem under jubelskri och hånskratt. “Ett fruktansvärdt anskri, en svår beskyllning”, säger Grothe, “trängde fram ur arbetaremassans bröst. Arbetarne trodde sig sålda och förrådda till fabrikanterna, fabrikanten trodde sig utlämnad åt utlandet. Oviljan mot uppfinnaren slog ut i hat, och plötsligt greps den intet ondt anande mannen på sin vandring af den ursinniga hopen: “I Rhône med denna mänsklighetens fiende!” hette det, och Jacquard såg redan floden bölja under sig, då polisen i sista stund räddade honom. Och liksom om detta icke varit nog, anklagades han som förbrytare och måste inför domstol stå till svars för sina fienders meningslösa beskyllningar. Han gjorde detta genom att låta sin maskin arbeta inför rätta: — verkan visade tillräckligt snillets öfvervikt öfver massornas oförstånd.”
Jacquard dog 1834, sedan han uppnått 82 års ålder, och hedrades efter sin död af Lyons arbetare lika mycket som de förut hatat honom. På Place de Sathonay reser sig den store uppfinnarens staty af Foyatiers mästarehand, och, i Lyons museum hänger hans bild i kroppsstorlek, målad af Bonnefond. Ett mera lefvande minnesmärke arbetar i millioner verkstäder öfver hela jorden — Jacquards väfstol.
Till sin princip har, trots mångfaldiga förbättringar i enskildheter, som till det yttre helt och hållet förändrat dess utseende, Jacquards maskin icke undergått någon förändring. Efter Napoleon I:s fall hade Frankrikes sidenmanufaktur icke att glädja sig åt samma uppmuntran som förut; detta oaktadt tillväxte den likväl så ansenligt, att man måste betrakta densamma såsom den förnämsta i världen. Lyon hade 1893 icke mindre än 94,000 väfstolar för siden och tillverkade s. å. väfnader för ett värde af sammanräknadt 379,200,000 francs. Millioner människor sysselsätta sig för öfrigt icke allenast i Frankrike, utan äfven i andra länder med odlingen af silkesmasken och vinnande af råsilket af dennes kokonger. Hela silkesproduktionen öfver hela världen, Asien så väl som Europa, utgjorde år 1890 den stora massan af 24,992,000 kilogram, hvaraf 1891 ensamt i Frankrike förarbetades icke mindre än 3,892,942 kilogram.
Äfven ylleväfnadsindustriens utveckling har gått hand i hand med spinn- och väfnadsmaskinernas förbättring, men i synnerhet har ullproduktionen under det nittonde århundradet ökats i en storartad utsträckning.
År 1811 förskaffade sig Amos Whitemore i London i förening med en person vid namn Dyer, som synes ha förskotterat honom nödiga medel, patent på en förbättrad ullkardningsmaskin, hvilken snart utbredde sig till Frankrike,
