Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/245

Den här sidan har korrekturlästs
241
DRAMATIK OCK MUSIK I WIEN.

och bland andra stycken skref det äfven i Stockholm uppförda stycket “Slösaren”, men icke förmådde uthärda konkurrensen med Nestroys platta farcer och slutligen, gripen af djup hypokondri, gaf sig själf döden.


i241

Gioachimo Rossini.
Gioachimo Rossini.

GIOACHIMO ROSSINI.


Endast musiken fann i Wien ett tacksamt fält. Men äfven på detta område måste en sådan tondiktare som Beethoven stå tillbaka för den italienska musiken och dagens hjälte, Rossini, restaurationens kompositör par excellence, som i sina operor på ett utmärkt sätt tillmötesgick tidens kraf på hvila och längtan efter att njuta lifvet på ett gladt och angenämt sätt. I ett för musiklifvet i Wien och för sin författare lika betecknande bref af 1824 omtalar Hegel för sin hustru de intryck han erfor under sin vistelse i kejsarstaden vid Donau. I detta bref heter det bland annat:

“Jag har tagit mig en vägvisare och var, ännu smutsig efter resan (ankom klockan 7 till värdshuset) redan ½ 8 — på den italienska operan — stycke af Mercadante — hvilka mansröster! två tenorer, Rubini och Donzelli, hvilka strupar, hvilka manér, älsklighet, volubilitet, styrka, klang, detta måste man höra! — en duett mellan dem af högsta force. Bassisten Lablache hade ingen hufvudroll, men redan här, huru måste jag icke beundra hans vackra, kraftiga, likaså älskliga