18
jag avancera? Till länsbokhållare eller häradsskrivare högst! Om tio, tjugo år! Att bli gående i denna rysliga landsortshåla i åratal, att dras med skulder och plågas av växlar — — Tänk dig, Falkner, att ha en sådan chance på hand — giftermål med stadens rikaste och vackraste flicka, som alla män äro galna efter! Gubben betalar alla mina skulder och sätter in hela sin kraft på att få mig fram i livet. Genom banken behärskar han hela staden — allsmäktig är han! Förstår du inte hur gränslöst mycket allt detta betyder för mig?
FALKNER.
Älskar du flickan?
HELLING.
Ja, naturligtvis gör jag det. Alla åtrår henne —
FALKNER.
Skulle du gifta dig med henne, om hon vore fattig?
HELLING.
Fattig? — Jag kan inte försörja mig själv — och då — ja, då kan jag naturligtvis inte gifta mig med någon som ingenting har. — Jag avskyr fattigdom och bekymmer — jag är så gräsligt trött på mina trassliga affärer och på fars gnäll och förmaningar. — Jag vill bli kvitt det! Jag vill fram! Som måg till rike Berglund ligger vägen jämn för mig. Lyckan är inom räckhåll för mig och jag — griper den!
