Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
I dunkel dunge
vid en af Afrikas
solheta städer
stapplar en stafkarl,
bräcklig och blind.
Fordom var han
djärfvast bland stigmän,
öknens gissel,
hvars falkhvassa blick
spanade rofvet.
Saharas samum
släckte hans synkraft,
hans skatter sköflades; —
för honom äger
nuet blott vånda.
I junivinden,
som dallrar af dofter
från tusende blommor
drömma två älskande,
salighetsrusade.
