Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Hon, ungmön ifrån Shakspeares land,
en drottning i behag,
den unge svensken gaf sin hand
på junis första dag —
och nu, i fem och tjugo år,
vid denna stund förbi,
har hon, den kära, varit vår,
ett Sveriges barn som vi.
Se! sommarn bringar dig en gärd,
en gärd af bästa slag,
af blommor från sin vakna värld,
på junis första dag.
Och om han äfven grät en tår,
det var af glädje blott,
att du de fem och tjugo år
så duktigt har bestått!
Ej alltid lyste himlen blå;
det mulnade ibland,
och åskan hördes då och då,
vid horisontens rand:
