Sida:Efterlemnade dikter.djvu/88

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
79


Och när sommars blommor spira
ur hans torfva opp
skall en hviskning nå Ert öra
ifrån blad och knopp:
glädjens, käre, fastän sorgen
kännes hård och tung;
bäst det är att dö om våren,
bäst att dö som ung!

1877.