Observationer på vandrande fot.
En liten lustresa.
Skildrad i bref till Wilhelm von Braun[1].
Företal.
Dessa bref skrefvos för flera år sedan, i Karl Johans tid, och voro ej ämnade att läsas af någon annan än den, till hvilken de blifvit stälda. Omständigheter hafva föranledt mig att, tid efter annan, offentliggöra ett par fragmenter och nu ändtligen det hela. Bland dessa omständigheter må man likväl ej räkna ärelystnaden. Till att anfäktas af denna passion är jag på samma gång för stolt och för ödmjuk: med jordens lysmaskar vill jag icke, och med himlens stjernor kan jag icke skina i kapp. Lyckligtvis finnes ett annat motiv, som kan förleda en man att låta trycka, hvad han skrifvit. För att ej tala i alldeles beslöjade ordalag, får jag tillkännagifva, att författarskap väl ännu ej upphört att vara tempeltjenst, såsom det fordom var; men att det dock har partielt nedsjunkit till ett näringsfång, hvadan det kan föreställas under bilden af en hungrig vestal, som står och kokar välling eller annan mat vid den heliga elden på gudinnans altare.
Föregående förklaring har jag egentligen afgifvit för att afväpna kritici, och den synes mig för ett slikt ändamål särdeles lämplig. Imellertid är det ändå möjligt, att jag
- ↑ Lustresan trycktes till en del redan i tidskriften »Herr Lars» (1841) samt utkom i broschyrform 1848.
