då 10 timmar räknas på hvarje dagsverke. Som nu ett sådant per medium betalas med 16 skillingar banko, utgör den af tidsförlusten vållade penningeförlusten ej mindre än 30,416 rdr 32 sk. bko om året. Härtill lägge man dels den summa, som åtgår till inköp af utländska näsdukar af silke och bomull, dels den som förspilles genom förbrukningen af våra hemväfda bomulls- och linnenäsdukar, hvilka eljest skulle med fördel kunna till utländingen afyttras, så torde den årliga totalförlusten blifva åtminstone tre gånger så stor, som den genom tidsspillan uppkomna partialförlust, hvilken nyss till siffran bestämdes. Fins då — frågar Palmær i det eviga förnuftets och den ännu evigare statsekonomiens namn — någonting mera klokt och patriotiskt, än att vi bortlägga det penningförödande bruket att snyta oss med näsduk, och i det stället motsvara näsans kraf med de medel, som en moderlig natur förlänat oss?
Det är en känd sak, att Palmær för egen del tillämpade det bruk af Bacchi håfvor, som han i teori så lysande försvarade. Han tyckte sig på bottnen af glaset se några goda idéer, och han kunde ej komma åt dem utan att tömma glaset. Öfver nykterhetens skadliga följder har han i sina efterlemnade papper åtskilligt att meddela förutom hvad vi ofvan refererat ur hans i tidskriften “Herr Lars“ offentliggjorda afhandling om nykterhetsföreningar i allmänhet och Linköpings i synnerhet. Denna uppsats skulle i sin helhet vara något olämplig att meddela, i synnerhet som frågan om nykterhetsföreningar numera icke har något à propos för dagen, men såsom ett bidrag till Palmærs karakteristik har dess hufvudinnehåll bort omtalas.
Vi bortlägga nu pennan och hänvisa läsaren till den humoristiske författaren sjelf, hvilken i en af de många aforismer, han lemnat efter sig, yttrar följande tänkvärda ord:
“En författare, som ej låter sina läsare somna, liknar de romerska tyrannerna, som plågade sina fångar med sömnlöshet. Medgifvom, att våra flesta författare hafva för godt hjerta etc.“
Palmær hade ej hjerta att låta sina läsare somna, och i förhoppning att detta skall bli ytterligare styrkt genom axplockningen ur hans skrifter, öfverlemnas densamma nu åt allmänheten.
