— Emedan jag ej ville göra henne present af en
ny vinterkappa.
— Får hon då ej dylikt af Salzwedel.
— Af Salzwedel . . . Vet du då icke att han afstått sina rättigheter åt baron C.?
— Nej, det är en nyhet för mig. Har det der arrangemanget varat länge?
— Nej, blott i tre veckor.
— Och C. är ändå så litet frikostig! Jag trodde han skulle bli en riktig slösare, sedan han blifvit gift.
— Fan ock! För öfrigt är det icke hans fel. Hans hustru är alldeles förtvifladt snål.
— Då råkade han väl ut.
— Och Marie sedan . . . Hon hade gjort klokare, om hon hållit sig till mig.
— Det låter ej så . . . Du ville ju ej gifva henne ens en kappa.
— För tusan, det är en annan sak nu . . . Då hon en gång valt C., så har jag ingenting att göra med hennes ekonomi. En spektakel-biljett och dylika småsaker är allt hvad hon kan begära af mig, och jag börjar ändå redan ledsna vid det.
— Det lät icke så, då du först blef bekant med henne.
— Åh, hon har blifvit gammal sedan dess.
— Jag minnes för ett par månader sedan, en gång när vi voro derinne; då var du helt betagen.
— För två månader sedan.
— Ja, den gången då Arvid L* var inne i boden.
— Åh, jag kommer ihåg . . . Nå, han har blifvit alldeles osynlig.
— Ja, sedan den aftonen har han varit sig fullkomligt olik.
