Ett allmänt ordstäf var: »Hvad gör icke tysken för pengar och svensken för en sup?» Det svenska skicket ansågs hedersammare än det tyska.
⁎
Det klagas nu för tiden af så många öfver
ungdomens tilltagande veklighet. Jag tror ej på
befogenheten af denna jämmer. Har ej i alla tider den
gyllene åldern varit detsamma som den förgångna,
samtiden varit kopparåldern, framtiden detsamma som
katastrof. Det har ju alltid varit docerande tanters
af båda könen käraste ämne. De nu varande
femtioåringarne klaga öfver tidens förfall och ungdomens
försämring, och när denna ungdom når 50 år, gör
den på samma sätt. Det är mänskligt, löjligt och
förlåtligt att så göra; men ej blir det därför vist och
rättvist. Denna klagan har, tror jag, i alla tider
förargat de unga och hos dem minskat förtroendet för
de äldres rättvisa och visdom.
Voro sederna hos ungdomen bättre förr än nu? Voro osederna mindre och färre? – Jag vet, att stygga saker bedrefvos, styggare, än man skulle kunna tro, som aldrig kommo till föräldrars eller lärares kännedom. Min erfarenhet är, att föräldrar och lärare alltför mycket tro sig känna sina barns och sina lärjungars inre lif och, Gud bättre, äfven deras yttre lif. Hvad veta vi människor egentligen om hvarandras själstillstånd och känsloförfattning? Hvad barnen älska, det lära äfven föräldrarne sig älska, och jag anser det vara bättre, såsom det nu är.
