Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/148

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
140
I SKOLAN.


Kusligt funno vi dock sedan att minst fyra gånger om dagen gå förbi den grymme israelitens dörr.

Det var samme W. S. Jacobsson som några år därefter, hösten 1842, blef bekant genom det beryktade slagsmålet på Malmens källare eller »Berserkagången hos Malmens», som utgjorde föremål för vidlyftiga polisundersökningar, hvarigenom ådagalades att israeliten visat utomordentligt prof på hjältemod.

Upphetsningen hos folket stillades icke 1838 förr än en ny kunggörelse utkom som inskränkte den föregående och stadgade, att judarne endast genom särskildt kungligt tillstånd skulle få bosätta sig på annan ort inom riket än Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Det var först genom en kunglig förordning af den 9 november 1854 som de medgåfvos rätt att slå sig ned i hvilken svensk stad som helst, då de voro svenska medborgare.

⁎              ⁎

Efter åtta år i Palmgrens-Sallbergs skola tog jag inträdesexamen på Stockholms gymnasium. Kort därefter upphörde Sallbergs enskilda läroanstalt. Han innehade dock fortfarande en lärarebefattning i Maria skola, men flyttade sedan till Eksjö, där han afled. Han var svag, men god och redbar.

Få af lärjungarne i skolan vid Tyska Prestgatan äro ännu (sommaren 1904) i lifvet. Bland dem må nämnas majoren G. M. Nerman, förre sekreteraren i telegrafstyrelsen C. F. Engström och förre linkramhandlaren G. Wiberg. Bland de aflidne voro