Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/177

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
169
I UPPSALA.


intryck att år 1899 återse vår gamle bibliotekarie och kurator och finna honom likadan som femtio år förut. Jag kan icke erinra mig, att C. A. Torén någonsin sett annorlunda ut.

⁎              ⁎

En afton i oktober 1844 höllo stockholmarne sin första nationssexa för den terminen, och då voro nationsmedlemmarne samlade i Österbergs stora sal. Det var en högtidlig afton för oss novitier, synnerligen då vi fingo äran att dricka brorskål kanske äfven med seniorer. Sexmästartjänsten hade då lämnats af Svante Hedin och öfvertagits af Johan Jolin, och minnet af dessa två »stockholmare» lefde sedan i lång tid hos nationen.

Vid bålen dracks den aftonen en af kurator hjärtligt föreslagen skål för en af de unge novitierne, Agnar Pettersson, hvilken på middagen samma dag med egen lifsfara räddat en gosse från att omkomma i forsen nedanför Islandsbron, och räknade vi andra novitier oss detta till heders.

Nationssexorna slutade på den tiden med att källarmästarn Österberg infann sig och höll tal för »sina fina emaljerade bröder», hvilka voro »så gentilt etablerade i sin nation».

Talet var idel vanvett från början till slut, men därpå hade källarmästaren privilegium en gång för alla. Slutligen tog dock Österbergs alkoholism så öfverhand, att han icke kunde ens hålla tal.

Men det var icke blott nationssexor som höllos på Österbergs öfre sal. Äfven för »nationsspex»