Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/180

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
172
I UPPSALA.


Många voro de studenter som sökte verka för skandinavismen och studentföreningen. En af de mest bemärkta bland dem var medlemmen af Södermanlands och Nerikes nation August Sohlman, en man som i hela sitt lif blef sin ungdoms ideal trogen och tidigt var varmt intresserad för alla frisinnade och fosterländska rörelser. Han uppträdde vid alla lämpliga tillfällen och talade för dessa stora frågor och han gaf ut en tidning, Studentbladet, som gjordes till deras banérförare. Tidningen började i december 1845 och fortsattes med ett nummer i veckan till slutet af 1846, ständigt vaksam för uppnående af det mål redaktören satt sig före.

Oberoende af dagens politiska spörsmål, sysselsatte sig tidningen med de frågor, som en då icke aflägsen framtid ansågs komma att besvara och som skulle beröra de nationella lifsyttringarna hos oss och andra folk. Den innehöll väl skrifna uppsatser om danska och finska förhållanden, kastade en blick på prästbildningen, undersökte skandinavismens förhållande till tidningspressen och sysselsatte sig, som sagdt, i synnerhet med den föreslagna studentföreningen, hvilken skulle göra studentkåren mera enhetlig och visserligen icke afskaffa nationerna, men bättre än förr sörja för tillfredsställande af ungdomens andliga behof.

För en teater i Uppsala sökte studentbladet äfven verka. På den tiden tillätos icke några teaterföreställningar under terminerna.

Studentbladet var obestridligt en vacker och varm yttring af de åsikter som under 1840-talet bröto sig väg i Uppsala, för de allvarskraf som då uppstodo utan att därför göra intrång på den friskhet