Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/193

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
185
I UPPSALA.


haft något egentligt märkbart inflytande på studentlifvet, ehuru de kanske voro ej så litet eftersträfvade. Af vida större inverkan på hela Uppsalalifvet var landshöfding Robert von Kraemers med framgång krönta sträfvanden för Uppsalas inre och yttre förkofran. Magisterns och Gluntens mot slutet af årtiondet uttryckta åsikt: »Kors hvad den Kraemer är bra för staden!» utgjorde redan många år förut den allmänna meningen. Detta lofordande af att »han bygger broar och planterar trän» var ett erkännande från hela allmänhetens sida för alla dessa alléer, broar, käer och anläggningar af mångfaldigt slag som för sin tillvaro hade att tacka denne höfding, så rik på vilja och förmåga.

Lika välvillig var också landshöfdingens älskvärda familj, men denna välvilja kunde af lätt begripliga skäl icke utöfva stort inflytande på studentlifvet i allmänhet. Detta hade, såsom här ofvan visats, till stor del frigjort sig från den forna råheten samt till och med åstadkommit ett bättre förhållande mellan studenter och arbetare eller gesäller, som det då hette. Den gamla fiendskapen mellan dessa samhällsklasser var dock icke ännu helt och hållet undanröjd, och på 1840-talet föreföllo nog slagsmål då och då, som kunde erinra om forna tiders plumpa seder. Förhållandena i allmänhet voro dock betydligt förbättrade, utan att detta kunde tillskrifvas inflytandet från de få familjer hvilka, med »slottet» i spetsen, upptagit studenter i sin sällskapskrets.

Vanligtvis voro studenterna öfverlämnade åt sig själfva, och på dem själfva berodde det om de skulle