början af sin bana var utsatt för många smädelser
och af illviljan eller dumheten hånades för att hon
icke var någon skönhet. En tidning i Stockholm
blygdes icke att förklara, det man icke kunde härda
ut på kungliga teatern de aftnar mamsell Michal
uppträdde, om man ej hade utvägen att blunda. En
annan gång skrefs, att nog hade kungliga
teaterdirektionen, som kändt var, ondt om pengar, men
den borde väl dock kunna skaffa ett fodral åt
mamsell Michal, så att man slapp att se henne, då
hon sjöng. Tidningens namn var Folkets Röst,
kändt skandalblad.
⁎
Bland operanyheter i början af 1850-talet voro Martha (1850), Profeten (1852) och Nürnbergerdockan (1853) de mest omtyckta. Uti titelpartiet i Flotows Martha uppträdde en mycket värderad sångerska, Julie Berwald, hofkapellmästaren Johan Berwalds dotter, hvilken redan förut gjort lycka som Rosina, Isabella, Alice, Susanna, Agatha m. fl. betydande sångpartier. Ett par år efter Marthatiden gifte hon sig med hofmarskalken, friherre Knut Åkerhielm.
I Nancys parti debuterade Betty Boye, »Finska fröken» kallad, ehuru hon ingalunda var finska, utan skånska, fastän hon, efter det fadern, ryttmästare vid ett af de skånska kavalleriregementena, blifvit tullförvaltare i Björneborg, hade fått sin uppfostran i Finland. Hon var en förträfflig sångerska med utmärkt altröst och gjorde mycken lycka som Nancy, men stannade ej länge vid teatern. År 1853 gifte
