skriftställare, och några tillhörde så väl den ena som den
andra klassen. Främst bland dem var Ferdinand
Holmström, men dit hörde också den tyskfödde
fastän som svensk författare verkande Philip Meyer,
hvilken var anställd i Adolf Bonniers bokhandel.
Han skref komedien Beylon eller tolf timmars hofluft
samt den dramatiska tidsbilden En sammansvärjning
under frihetstiden, bägge uppförda på Mindre teatern
under våren 1852. Året därpå gifte han sig med
mamsell Mathilda Rubenson. Han afled redan 1861,
vid trettiofem års ålder, och efterlämnade flere barn,
bland hvilka Ernst Meyer, som nu är docent och
biblioteksamanuens i Uppsala.
⁎
År 1849 hade Ferdinand Holmström blifvit belönad med svenska akademiens andra pris, för dikten Amor och Psyche, men redan tre år förut hade några andra medlemmar af vår unga litterära värld hugnats med samma utmärkelse. Man talade då mycket om att studenten Olof Eneroth, den senare i synnerhet som promolog bekante magistern, fått andra priset för Hake Sjökonung, och det intresserade många, att den i vida kretsar värderade skalden Frode Bergström, då notarie i kammarkollegium, som här ofvan nämnts, belönats för Erotiska Distiker, liksom studenten J. H. Hörner för Drottning Kristinas första natt i Rom och studenten Wilhelm Roos för Runosångarens död samt Sven Hollander för Den första bönhörelsen.
Deras namn voro då på alla våra litteraturvänners läppar, och man tyckte, att Sverige åter
