Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/347

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
339
TIDNINGAR OCH SÄLLSKAPSLIF.


sätta någon tillit. Äfven med fast öfvertygelse, att Almqvist med skäl kunde misstänkas i denna sak, och det har ännu aldrig motbevisats, måste hvarje opartisk person erfara medkänsla för Hierta, hvilken för att Almqvist varit (likväl föga verksam) medarbetare i Aftonbladet gjordes till föremål för de hätskaste anfall.

Under dagarne efter Almqvists flykt talade man icke om annat i hela Stockholm, och det var först tre veckor därefter som luftseglaren Tardini kunde inom allmänhetens uppmärksamhet täfla med den olyckligt ryktbare författaren. Nämnde Tardini gick, efter ett misslyckadt försök, upp med sin ballong först från Djurgårds-Tivoli och sedan från Humlegården. Hvad som i synnerhet gjorde hans luftfärd intressant var att han hade till passagerare på resan grefve Per Ambjörn Sparre, känd mekaniker och uppfinnare. Det var i början af juli 1851, och grefve Sparre följde med två gånger.

Denne Per Ambjörn Sparre gjorde sig bekant för flere sinnrika uppfinningar, men i synnerhet för tillverkning af bankosedlar, hvilket han gjorde så utomordentligt skickligt, att de af honom utförda sedlarna omöjligt kunde skiljas från verkliga. Grefve Sparre lät mig en gång, 1851 eller 1852, se en bunt sedlar på två riksdaler banko af den då vanliga blå sorten, och bunten bestod af såväl äkta som eftergjorda. Dolde man med handen sedlarnas ena kortsida, där Sparre på sina sedlar anbragt sitt namn, märktes ej ringaste skillnad.

Såsom ett slags belöning eller hvad man må kalla det sattes Sparre till förvaltare, efter professor