Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/45

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
37
UTOMHUS.


präktiga nutidsbyggnader, utan ock i rörelse på gatan och i t. ex. statsjärnbanornas centralstation samt i hela nutidslifvets susande och brusande fart på en sträcka som förut dvaldes under den fullständigaste stillhet, till och med liflöshet.

⁎              ⁎

Regeringsgatan var icke på långt när så förnäm som Drottninggatan och ej heller som handelsgata så betydande. Mellan Gustaf Adolfs torg och Änkhusgränden samt dennas västliga fortsättning Styckgjutarebrinken (bägge nu delar af Hamngatan) funnos visserligen åtskilliga handelsbodar, men ingen af synnerlig betydenhet, och norr om Änkhusgränden var bodhandeln mycket inskränkt. Förnämsta affären i hörnet af nyssnämnda torg var den som innehades af lärftskrämaren och kaptenen vid borgerskapets infanteri P. A. Hazelius, far till den 1902 aflidne hofintendenten A. Hazelius och farbror till Artur Hazelius.

Bland de mera bekanta husen vid Regeringsgatan var det gamla Appelrothska eller Stora Vinfatet, så kalladt efter den där belägna källaren, äfven benämnd »Heidelberger Weinfass», n:o 9, där guldsmedsfirman C. G. Hallberg nu har sin försäljning och som äges af A. A. Sachs.

I huset bredvid, hörnet af Herkules backe, fanns Franska Värdshuset, ett mycket bekant matställe. På gatans högra sida låg Wijkanderska huset, n:o 28, samt det Benedickska n:o 30 (nu tillhörigt E. Benedicks asyl för ålderstigna fruntimmer) och