UTFLYKTER OCH FÖRLUSTELSER.
Närmast i förbindelse med samfärdseln stodo invånarnas utflykter. De kortaste sträckte sig under mina uppväxtår nästan endast till Skepps- och Kastellholmarne. På Skeppsholmen syntes ännu den gamla krog, där »mor på Tuppen» fordom förde spiran, men som icke besöktes af andra än flottans båtsmän och annat sjöfolk. Däremot utgjorde Kajsa Rultas brunn en kär vallfärdsplats för barnen från det inre Stockholm, hvilka med stort intresse hörde sagan om den gamla brunnen.
Man byggde på Karl Johans kyrka, men Kanonierkasernen (Johan III:s hus) stod i ganska ruskigt skick, och Båtmanskasernen hade fullbordats, som inskriften på framsidan upplyste, »under konung Karl XIV:s första regeringsår». Långa raden, med officerarnas boställsrum, fanns också i ungefär samma tillstånd som nu.
På Kastellholmen klättrade man gärna upp till det lilla kastellet, utanför hvilket man slog sig ned på klippan och tog fram matsäcken för att under vackra sommaraftnar njuta af smörgåsar i svalkan och glädja sig åt utsikten öfver vatten och land.
