Några få år därefter satt denne Glücksburgare
dock på den tronen, och så impopulär han än var
under den »folkelige» Frederik den Syvendes tid, så
omtyckt har han sedermera blifvit och är han ännu.
Frederik VII var visserligen icke riktigt högaktad,
men ej heller illa omtyckt.
— Det är ett godt Skraa!
Det var hvad man sade om honom, och därvid fick det bero.
*
Offentliga fester.
Dyrehavstiden räcker numera hela sommaren, kan man säga, men utgjorde förut ett ganska begränsadt skede i den köbenhavnska förlustelsetiden. Den fortgick då endast från S:t Hans (midsommar) till Marie Bebådelsedag, som i Danmark infaller på den 2 juli. Men redan på 1850-talet utsträcktes ifrågavarande tid långt öfver den ursprungliga och firades af hela folket, de rika och förnäma ingalunda undantagna.
Såsom jag redan omnämnt, erinrar jag mig den borgerliga, vanligtvis ganska tarfliga samfärdseln på Strandvejen, men där fanns också mycket fina privatåkdon och högst eleganta damer, ståtliga ryttare och på bästa sätt pyntade fotgängare. Det hela var festligt hvar enda eftermiddag. Och alla dessa människor, fattiga och rika, förnäma och simpla, unga och gamla färdades de till Kirsten Pils Kilde för att smaka på det friska vattnet, som där utskänkts i århundraden. Därefter gällde besöket Bakken, som bjöd på alla de förlustelser som jag omnämnt redan i skildringen af
