flera tryckta band. Biskopen önskade att man nu
måtte återgå till den första enkelheten.
Därefter lämnade biskopen ordförandeplatsen till kontraktsprosten, magister Jos. Rud. Falck, hvilken efter uppdrag författat och af trycket utgifvit satser, med anledning af 2 Cor. 5 kap., som nu, i öfverensstämmelse med Kungl. Förordningen den 7 mars 1855, skulle, i stället för den i kyrkolagen anbefallda disputationsakten, under författarens ledning offentligen afhandlas.
Då inga särskilda respondenter eller opponenter blifvit utsedde, ägde hvar och en af prästerskapets ledamöter att i öfverläggningarna deltaga. Den första afdelningen af dessa satser innehöll, enligt gammal sed vid prästmöten, en afhandling om döden och de yttersta tingen, och därmed hade man tillräcklig sysselsättning under första förmiddagen och en god del af samma dags eftermiddag.
Sedan biskopen tillsatt de sju särskilda afdelningar, hvilka å den tid som blef öfrig efter den allmänna diskussionen hade att förbereda flera viktiga, i biskopens cirkulär framställda ärenden, slöts första sammanträdet.
Eftermiddagens förhandlingar började kl. 2 med ett tumultuariskt uppträde, som hotade att spränga hela prästmötet, men lyckligtvis stillades genom en tidningsskrifvares frivilliga afträdande. Till mötets öfverläggningar hade, såsom här ofvan nämndes, biskopen med den makt, som honom i detta afseende tillkom, och så långt det inskränkta utrymmet medgaf, lämnat tillträde åt lekmän, ibland hvilka man, isynnerhet under de tvänne senare dagarne, såg
