Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/18

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
10
VID KONTORSPULPETEN.


han talade svenska, som då han yttrade sig på tyska. De talade dock bägge dessa två språk lika flytande, och båda voro också fullkomligt naturaliserade tyskar, utan att därför ha förgätit sitt fädernesland.

Deras firma var, som sagdt, tämligen ung, men dref ganska omfattande kommissionsaffärer. En icke oviktig del af affärerna bestod i den Blankokredit hvaraf ett stort antal svenska hus begagnade sig.

*

Hos Ullberg och Cramér.

Innan jag denna gång tog afsked af herrar Ullberg & Cramér hade jag erhållit plats på deras kontor. Aflöningen var ganska obetydlig, nämligen blott femtio mark kurant i månaden, men detta belopp fördubblades snart, och med långt drifven sparsamhet kunde tolf hundra mark jämte ett par tre hundra i julgåfva möjligtvis räcka för åtminstone en god del af året. Hufvudsaken var, tyckte jag, att jag kunde få lära något på det för mig förut obekanta området.

Hundra mark kurant utgjorde något öfver 106 riksdaler riksgäld i svenskt mynt för femtio år sedan, men förekom aldrig i verklig Hamburger valuta. Mark kurant och schilling voro de värden, som användes i vanlig köpenskap uti det dagliga lifvet, men de utbetalningar som verkställdes genom banken beräknades efter Mark banko, ett fingeradt mynt, hvaraf 4 mark motsvarade 5 mark kurant.