Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/247

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
239
NORDBOR I PARIS.


(sångaren Haglund), m. fl. En som ofta under någon tid deltog i gästabuden i Parc Montretout var d. v. magistern Nyblom, den gladaste bland de glada och den kvickaste i hela sällskapet.

Det var hjärtinnerligt glada samkväm. Men så kom jag några år efteråt till samma trakt, och det var länge för mig omöjligt att taga reda på hvar »mäster Corbeau’s» villa hade stått. Villan hade bränts af tyskarna, liksom andra villor i parken, och först efter långt letande bland askhögarna trodde jag mig ha träffat på den rätta högen. Kiörboe hade förlorat hustru, hvilken aflidit under kriget, villa, konstverk och allt hvad han ägt. Under kommunen sökte jag upp honom i Paris och fann den gamla målaren i ett mycket tarfligt rum, men troget vid staffliet.

⁎              ⁎

Långt upp vid rue d’Enfer, Afgrundsgatan, ett styggt namn på en ganska hygglig gata, besökte jag då och då Nils Månsson Mandelgren, hvilken man alltid fann vid hans arbete, under många trägna år Monuments Scandinaves du Moyen-Age.

Afbröt han det arbetet, var det vanligtvis för att förrätta något husbestyr, ty han var sin egen uppassare och tillredde själf sina måltider, eller ock någon gång för att gästa hos Kiörboe eller besöka någon annan af skandinaverna. Skulle något hämtas hem, gick Mandelgren själf efter det. Han var en stor, stark karl och skydde ej att lång väg bära tunga bördor.