Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/307

Den här sidan har korrekturlästs
299
ÅTER I STOCKHOLM.


lutade sig mot foten af Fersenska terrassen, i hörnet af Stallgränden, invid Soopska fattighuset, som sedan flyttades till Nya Vägen och därifrån till Döbelnsgatan.

Innan utställningen öppnades besöktes tidningsbyrån af ett stort antal personer, men sedan aftog intresset allt mera. Det lilla huset är nu för länge sedan borttaget och dess plats upptogs under många år af vinbolaget Lacave samt innehafves numera af handelsbolaget Messen.

⁎              ⁎

Ingenting nytt, sade jag... Så alldeles utan nyheter var 1866 års Stockholm dock icke, äfven om man icke tänker på utställningen samt ej heller fäster sig vid representationsförändringen.

Vi började få banker. Det var onekligen den icke minst viktiga nyheten. Det blef icke längre Riksbanken, ända till det nya statsskicket benämnd »rikets ständers bank», som skulle bestämma öfver penningväsendet. Stockholms Enskilda bank var redan öfver tio år gammal och hade under krisen 1857 »ridit ut stormen», som bankens sjövane befälhafvare kunde uttrycka sig, men betraktades af många som en nyhet.

Skandinaviska kreditaktiebolaget var något yngre och räknade sin tillvaro från 1863, men hade icke kontor i Stockholm förr än i augusti 1865. År 1866 lärde man också känna det nya Industri-Kredit-Aktiebolaget, men dess rörelse hade öppnats redan i maj 1865. Först ett par år senare uppstod