Nya förhållanden.
Bland de nya enskilda husen under nämnda årtionde beundrades af somliga, klandrades af andra kommerserådet Olof Wijks hus vid Lilla Torget och L. E. Magnus & komp.:s midt emot Trädgårdsföreningens park. Såg man på sådana hus och på de präktiga byggnaderna vid Södra Hamngatan, liksom på Börsen och på Gustaf Adolfsstoden, på de stora kanalerna och bryggorna samt på den mängd af fartyg och den skog af master som fyllde hamnområdet, bemärkte man de många ångbåtar som redan på den tiden dagligen och stundligen kommo och gingo, försvann till stor del det intryck man erfarit, då man strax efter landstigningen på Skeppsbron stått villrådig och hjälplös, förgäfves spanande efter de hjälpmedel, som en någorlunda stor stad brukar erbjuda främlingen, på det att denne ej må känna sig alltför litet hemmastadd.
Ju mera man vande sig vid företeelserna i den ofta småstadsaktiga staden med de stora affärsförhållandena, dess mera insåg man det göteborgska samhällets verkliga värde på den tiden. Besinnade man, att Göteborg hade gaslysning före Stockholm, att det uppbyggde förträffliga arbetarebostäder, fick man reda på den storartade planen till hamnens utvidgande, såg man det ena fabriksföretaget efter det andra sättas igång med förlagskapital af millioner, måste man medgifva, att detta samhälle vore väl värdt aktning och erkännande, och då den unge främling som där
