stadsfullmäktiges välvilja för samhällsnyttiga företag
och en ytterligare påminnelse om den tacksamhet
hvaruti Göteborg står till Sven Renströms storartade
donation, hvilken hufvudsakligen lämnat de
erforderliga medlen.
De som på 1850-talet bodde i Göteborg kände icke till den präktiga park som nu utgör en af stadens förnämsta lockelser. Då var Slottsskogen en ruskig, förvildad trakt, dit ingen af stadens fredliga och ordningsälskande invånare vågade sträcka sina lustvandringar af fara för att öfverfallas af illgärningsmän eller åtminstone antastas af rucklare och fredsstörare af båda könen.
Den som med mycken användning af tid, krafter och insikter i ämnet märkligt bidrog till Slottsskogens förädlande och till en ny prydnad för staden var numera aflidne handlanden August Kobb, i firman M. S. Kobbs Söner, under det hans bror Pontus Kobb, i samma firma, har nedlagt motsvarande arbete på Trädgårdsföreningens park.
I personliga uppoffringar för stadens förskönande och för invånarnas bekvämlighet och förnöjande var redan småstaden Göteborg en föresyn för många storstadssamhällen. Såsom storstad har det ytterligare gifvit prof på hvad det förmår på samma område. Främst af allt lyser och värmer dock detta samhälles beredvillighet att åt torftiga likar bereda ljus och värme, trefnad och sundhet, och i det afseendet har jag här ofvan fäst uppmärksamheten bland annat på det under 1850-talet uppförda Barnhuset.
Ej mindre vittnande om det göteborgska samhällets människokärlek voro de på 1840-talet grundade
