entomolog, och hans, tillsammans med C. J. Schönherr
utgifna Genera et species curculionidum betraktas som
ett ovanligt lärdt arbete.
Mellan detta verk och landshöfdingens bidrag till Bohemans Insecta caffrariæ visade han sig på ett helt annat område och lämnade »ytterligare bidrag till det hvilande representationsförslaget», alltid utmärkande sig för sin ovanliga duglighet och arbetskraft samt förmåga att göra dem på ett öfvertygande sätt gällande, aldrig försummande sina tjänsteåligganden, men ej heller förgätande de vetenskapliga sysselsättningarna.
Samtidigt kunde Göteborg skryta med en annan vetenskapsman, också entomolog, men med specialitet af spindlar, och det var tullförvaltaren Niklas Westring. I tullverket uti Göteborg funnos då två tullförvaltare med namnet Westring, den ene i Inkommande Sjötullkammaren, och den andra i Uppbördskontoret, och det var den senare som hade sitt umgänge med spindlar, bland hvilka han stiftat närmare bekantskap med ej mindre än 308 arter. Hans Araneæ suecicæ descriptæ utkom 1861 och betraktas som epokgörande.
Om vetenskapen således icke var främmande för Göteborg i medlet af århundradet, var konsten det ej heller. Den ena konstutställningen efter den andra tilldrog sig uppmärksamhet. Det var inga storartade konstverk som utställdes, men de som visades, väckte tillfredsställelse i handelssamhället. Men om utställningslokaler var det ondt. En som länge anlitades var det gamla badhusets rotunda vid skeppsbron, för öfrigt mindre lämpliga lägenheter här och där i staden ända till dess man slutligen fick begagna nedre börssalen, något som länge icke tillåtits.
