Konstföreningen grundades på hösten 1854 och
började sin verksamhet i slutet af 1855, då aderton
taflor utlottades. De nya konstverk man fick se voro
i synnerhet svenska, bland hvilka man märkte arbeten
af Stäck, P. Södermark, Edvard Bergh, Nordenberg,
Nordgren och Eskilsson, men äfven af Marcus
Larsson och någon enda gång ett porträtt af Troili.
Liksom Edvard Berg, vistades P. Södermark någon
tid i Göteborg 1857.
Bosatt där under många år var Geskel Saloman, den danskfödde målaren, hvilken år 1850 flyttade dit och med undantag af några studieår i Paris samt en tids vistande i Alger, lefde där till 1871, då han blef stockholmsbo. Infödd göteborgare var den döfstumme historie- och genremålaren G. H. Brusewitz, som dock mest sysselsatte sig med arkäologiska och historiska studier och blef intendent för Göteborgs musei historiska afdelning.
*
Teater och musik.
Ofta har sagts, att Göteborg icke bekymrar sig om teater, vare sig det gäller sång- eller talscenen. Verkliga förhållandet har dock varit, att ehuru det saknat hvad som fordras för större operaföreställningar, har Göteborg dock då och då kunnat framställa åtminstone mindre musikpjäser. Sant torde likväl vara, att göteborgarna intresserat sig mera för de bildande konsterna än för musik och scenisk konst i allmänhet.
