hälften af 1859 blef den färdig, och den 15
september nämnda år skedde den högtidliga invigningen,
hvarvid Stjernströms sällskap från Mindre teatern i
Stockholm på ett lyckadt sätt biträdde och som
utförligt beskrifves i Albert Cederblads intressanta bok om
Göteborg, utgifven 1884.
Stycket som uppfördes var det af Jeanette Stjernström, född Granberg, författade historiskt-romantiska skådespelet »Konung Carl den Tionde Gustaf». Stjernström utförde titelrollen, Lagerqvist spelade Carl Gustaf Wrangel, Kinmansson var Erik Dahlberg, Pousette polske grefven Czarnecki, Ludvig Josephson framställde pater Anselmo. Fru Lagerqvist återgaf polska drottningen och fru Kinmansson Augusta Wrangel. Maria Drakenhjelm spelades af den mycket unga Amanda Nerman, hvilken dock redan ett par år förut med framgång debuterat på Stjernströms teater i hufvudstaden och sedan blef en af Stockholms kungliga scens mest värderade konstnärinnor, men redan vid unga år lämnade teatern och gifte sig med grefve C. O. Taube, numera distriktschef vid statens järnvägar.
Med femtiotalets slut var det också, åtminstone till det mesta, slut på festföreställningarna i Bloms sal. Stora teatern uppfyllde visserligen icke alla de förhoppningar man hade gjort sig på denna konstlokal, men med Bloms sal kunde man ej längre känna sig belåten, lika litet som med gamla teatern vid Södra Hamngatan. Och så gick man en ny tid till mötes, men den ligger utom området för mina minnen från göteborgsåren.
*
