28
Amanda. Ja, men jag är så rädd. Är detta en rolig lek Julie?
Julie. Det får du se hur du sjelf tycker. Skynda dig in nu och kläd dig litet gentilare. En parfymerad näsduk i handen, en hemlighetsfull slöja för ansigtet, något tecken .... (Funderar.) En blomma! Ja, det är rätt romantiskt, ehuru något vanligt; — men det kan gå an; plocka dig några vackra blommor och laga framför allt att du ser bra ut.
Amanda. Ja, men hur skall jag bära mig åt?
Julie. Hvilken okunnighet! Tag upp i min kappsäck de två böckerna som ligga öfverst, de innehålla många sådana scener af hvilka du kan lära mycket, och de intressantaste ställena finner du märken vid. Du har god tid, ty jag behöfver söka upp Knut och skaffa en billet-doux af honom. Tänk om han ej .... fast det är omöjligt. En så poetisk situation! Akta dig bara, att ingen får se böckerna.
Amanda. Ja men, uppe törs jag ej stanna, man ...
Julie. Så kom hit då. Derinne i grottan kan ingen se dig. Möter du någon, så smyg dem under schalen.
(Amanda springer bort.)
TOLFTE SCENEN.
Julie, sedan Baron Samuel.
Julie. Jag är så glad som om jag skulle på bal! Hvilken vigtig person är jag ej, nu fort att skaffa reda på Knut. (Vill springa ut, men möter Samuel.)
