Sida:En gustaviansk ädlings ungdomshistoria 1925.djvu/114

Den här sidan har korrekturlästs

från, men föresatte mig i stället att gå i aftonsången, det jag ock strax efter slutad måltid gjorde, då en präst, som profvade för kaplanssysslan predikade, men ej nog väl öfver dagens ämne, som var om Yttersta domen. Från kyrkan gick jag för att rekommendera min vän unga Lagersvärd till ett stipendium Schönfeldtianum, som var ledigt, till nationens inspektor, prof. Georgii, hos hvilken jag drack kaffe. Där var äfven bibliotekarien Frondin med sin fru och dotter. Jag fick mitt ärende väl uträttadt, ity Georgii engagerade mig sin parol för Lagersvärd, hvarefter jag gick till archiatern v. Linné, men fann honom ej hemma. I dess ställe fick jag hålla en den allratorraste och osmakligaste entretien vid makt med dess gamla tvära fru, emedan ingen af hans döttrar var hemma. Därifrån gick jag till kanslirådet Ihre, hvarest jag först i hans rum en lång stund satt och pratade med gubben för Lagersvärd, om Helmfeldtska stipendiet, hvarefter, då jag ville gå, gubben persvaderade mig blifva kvar till kvällen och att gå in på andra sidan hos hans fru. Där var då redan en ganska vacker församling, nämligen öfverståthållarens lilla dotter med sin fransyska och suivante fröken Liljehöök samt en fransysk madame Le Fevre med sina tre döttrar (som alla kacklade en magnifik fransyska), och äfven en lång mademoiselle, som är kanslirådinnan till sällskap. Af kavaljerer voro där major Ihre, grefve Gyllenborg, baron Oxenstierna, jag, lilla baron Rudbeck samt kanslirådets lilla son och en liten dess kusin, en ung Silfverstolpe. Kanslirådinnan proponerade oss att dansa och lät en af sina lakejer komma upp och spela på harpa, efter hvilken vi dansade med god smak. Medan borden dukades i