tiden gick jag upp och satte mig att arbeta. Kl. 7 kom grefve Gyllenborg till mig och satt hos mig ända till kl. 8, då vi följdes åt upp till Cederstedt, för att se efter honom, som för en i halsen sig satt reumatismus nödgades hålla sig inne och dessutom var af feber och hufvudvärk besvärad.
26 november.
Hade vi äntligen tillfälle att gratulera oss till före, emedan ej allenast hela gårdagen och natten ansenligt med snö var fallen, utan ock efter midnatten så väl påfrös, att alla fönster voro tjocka af is. Utom den friska luften, som därigenom vanns, slipper man äfven att vidare gå och klifva i en bottenlös smuts. Min magister kom i dag till mig och lektionerna fortsattes efter vanligheten. Sedan jag hade ätit middag, gick jag, följd af äldste Jacobsson, för att probera föret till posten, där jag dock ej denna gången fick några bref, men satte mig icke dess mindre att skrifva hem till min fru mor.
27 november.
Kontinuerade vintern ännu med all apparence af beständighet. Min magister kom på sin timma, och alla lektionerna fortsattes efter vanligheten, så före som efter middagen. Sedan jag slutat, gick jag upp till den hederliga gubben stallmästaren Eklund, som var mycket graciös. Gubben, som utom en grundlig teintur i anatomien äfven äger vacker kunskap i medicin, beskref för mig hela min sjukdom, alla dess symptomer etc., lika som archiater Heidenstam och flera andra doktorer det förut gjort. Han försäkrade mig också, att ingenting vore därför bättre än ridande, men fäktandet
