Sida:En gustaviansk ädlings ungdomshistoria 1925.djvu/130

gubben gingo vi ned för att äta, och efter slutad måltid gick jag strax upp i mina rum och satte mig att arbeta. Min magister kom till mig på sin timme och lektionerna fortsattes efter vanligheten till kl. 7, då Trollen och Palén kommo till mig, och proponerade mig i anseende till det vackra vädret och goda föret att fara ut och åka med dem. För att få motion var jag med härom, hvarpå vi togo tvenne hästar och bondslädor på gästgifvargården och åkte ned åt Kungsängen, då vi på vägen träffade unga Jacobsson, som bad att få åka med, hvilket beviljades eftersom vi förut voro 2 på den ena och allenast en på den andra slädan. Således åkte Palén och Jacobsson på ena slädan förut, och jag och Trollen på den andra efteråt. Sedan vi åkt ett stycke ut på Kungsängen, foro vi tillbaka in till staden och ned emot Svartbäcken, då vi dock kommo att skilja oss, emedan jag och Trollen, som kommo sist, ej sågo annat än att de andra farit gatan ända fram, fastän de vikit af åt vänster. Orsaken härtill var den, att en hop fulla och galna studenter, 10 à 12 till antalet, som maskerade i afton voro ute och gingo grassatim, hade ställt sig för gatumynningen. Jag som ännu trodde, att det var vårt sällskap, frågade dem, hvarför de höllo stilla, då en af studenterna med hög röst svarade: »Jo för att få vara i herrarnas angenäma sällskap.» Den komplimangen föreföll mig så näsvis, att jag tänkte svara, därest jag icke i detsamma fått se dem vara fulla allihop och maskerade, och då tyckte jag, som gamla ordspråket säger: Bättre fly än illa fäkta. Jag körde därför på med full fart, hvarvid detta packet, som formerade en häck utför hela den gränden, där jag skulle fram, en passant utöste många