hake och bibel under armen, sedan ärkebiskopen i mässkjorta samt därofvanpå korkåpan, tjockt med silfver och guld broderad. Efter honom följde alla 4 theologie professorerna, Hydrén, Amnell, Clevberg och Hesselgren och sist magister Schikt, syssloman vid domkyrkan. Gubben lade sig strax på knä för altaret, och prästerna föllo ned för sitt skrank, de 4 theologerna blefvo stående, 2 på hvar sin sida om altaret midt emot hvarandra. Sedan Kom Helge Ande, Herre god hade sjungits, gjorde ärkebiskopen en liten förmaning, att bedja Gud om nåd till detta verk, då psalmen Nu bedja vi dig Helge And sjöngs. Därefter gjorde gubben en oration till dem som skulle blifva präster och gjorde dem sedan en hop frågor, som de alla med ja! besvarade. Sedan upplästes af magister Schikt hvars och ens kallelse till präst och därefter upplästes först af domprosten Hydrén och så af de andra 3 theologerna stycketals hvad Paulus i sina epistlar talar om lärare. Och därefter förestafvades dem den svåra och nästan omöjliga eden, som de med 2 finger å bibeln och somliga med rinnande ögon och darrande händer aflade. Sedan den var aflagd, satte ärkebiskopen på hvar och en deras mässhakar, och lade därefter sina händer på deras hufvuden och läste Fader vår, börjandes ifrån den första med Fader vår och slutande med Amen på den sista. De andra theologie professorerna lade nu sina händer på deras hufvuden. Sedan gubben därefter gjort en bön och förmaning till dem, sjöngs de sista verserna af: O Helge And kom till mig in, hvarunder den processionen i samma ordning som den kommit, tågade tillbaka in i gubbens förmak, hvarefter sedan psalmen var utsjungen dörren till detta igenslogs. Således
Sida:En gustaviansk ädlings ungdomshistoria 1925.djvu/137
Den här sidan har korrekturlästs