framgår av sockenstämmoprotokollen. Men han var även hänsynslös och ej noga om medlen, då det gällde att skaffa sig ekonomiska fördelar och öka förmögenheten. Som exempel härpå må anföras hans förfarande mot friherrinnan Christina Fleming, född Lewenhaupt, på Stora Ekeby. När hennes make friherre Henrik Fleming i början av 1700-talet för att undgå sina kreditorer måste lämna Sverige, fann Esbjörn Pehrsson tidpunkten vara inne för att söka komma i besittning av godset. Han innästlade sig hos friherrinnan och fick sin hand med vid ordnandet av Flemings affärer, med den påföljden att friherrinnan slutligen, år 1708, till honom måste avträda egendomen med underlydande. Stora Ekeby var emellertid av frälsenatur, varför Esbjörn Pehrsson såsom icke adelsman enligt på den tiden gällande bestämmelser ej kunde bliva ägare av detsamma. Han överlät därför genast köpet på sin son Nils Esbjörnsson, vilken samma år hade adlats med namnet Reuterholm och som år 1710 erhöll fasta på gården. Jämte Stora Ekeby ägde Esbjörn Pehrsson egendomen Svidja i Sjundeå socken i Finland, vilken längre fram under 1700-talet skulle bliva nära förbunden med Reuterholmska namnet.
Esbjörn Pehrsson avled år 1710. Han var tre gånger gift, nämligen först med Elisabeth Krokia, prästdotter från Ryttern, sedan med Cecilia Rudelia, prostdotter från Munktorp, och slutligen med Barbro Elfving, dotter av en rådman i Västerås. I första giftet hade han den ovannämnde sonen Nils, de andra äktenskapen voro barnlösa.
Nils Esbjörnsson Reuterholm föddes den 11 september 1676 på Fiholm, varest fadern då var arrendator. Sedan
